Sökresultat

En ny studie från Lund visar att fåglar, som regelbundet möter dramatiska ljusvariationer när de matar sina ungar i mörka bohålor, har förmågan att blixtsnabbt anpassa sina ögon till mörker. Fåglar som häckar i trädhålor eller holkar utsätter sig regelbundet för stora växlingar i ljusintensitet. Under loppet av sekunder går de från att söka efter föda i fullt dagsljus till att mata sina ungar i en

https://www.biologi.lu.se/artikel/faglar-som-hackar-i-halor-anpassar-sina-ogon-till-morker-pa-bara-en-sekund - 2025-10-29

Talgoxar i stadsmiljö har lägre nivåer av stresshormon än skogslevande talgoxar. Det visar en ny studie från Lunds universitet. Vissa djur kan anpassa sig väl till miljöer som har skapats eller påverkats av mänsklig aktivitet. Vi lever i en tid då urbanisering sker i allt snabbare takt vilket också påverkar djurlivet. Den lilla talgoxen är ursprungligen anpassad till ett liv i skogen, men har begå

https://www.biologi.lu.se/artikel/urbana-talgoxar-mindre-stressade-kusinerna-fran-landet - 2025-10-29

Ett internationellt forskarlag har under flera år studerat en grupp mikroorganismer som heter Asgard archaea. Enligt studien är det dessa säregna organismer som är ursprunget till alla komplexa livsformer som vi ser runt omkring oss idag. De första livsformerna som utvecklades på jorden var så kallade prokaryoter – en grupp encelliga organismer där även bakterier ingår. Men för mellan två och tre

https://www.biologi.lu.se/artikel/vi-ar-alla-fran-asgard-mystiska-mikroorganismer-avslojade-som-nyckel-till-komplexa-livsformers - 2025-10-29

En ny studie utförd av forskare i Europa visar att urbana talgoxar har blekare fjäderdräkt än sina artfränder på landsbygden. Eftersom den gula pigmenteringen i bröstfjädrarna kommer från maten talgoxarna äter tyder de blekare fjädrarna på att stadsmiljön påverkar hela näringskedjan. När stadsområden expanderar flyttar allt fler djur in i städer och samhällen. Medan vissa djur kan dra fördel av mi

https://www.biologi.lu.se/artikel/urbana-talgoxar-har-blekare-fjaderdrakt-sina-skogslevande-slaktingar - 2025-10-29

Varför drabbas vissa personer värre av invasiva streptokockinfektioner än andra? Enligt en ny studie från Lunds universitet finns svaret i vår arvsmassa. Bärare av en viss variant av genen Sting löper större risk, särskilt om de råkar ut för de bakteriestammar som ökat i västvärlden sedan 1980-talet. Rönen, som publiceras i Nature Communications, kan bana väg för bättre behandlingar i ett sjukdoms

https://www.biologi.lu.se/artikel/darfor-slar-mordarbakterier-hardare-mot-vissa - 2025-10-29

Att bekämpningsmedel kan utgöra ett hot mot de livsviktiga bina är idag välkänt. Men vetenskapliga studier har hittills begränsats till endast ett fåtal sorters bin och insektsgifter. Forskare bakom ny studie i tidskriften Environmental Research pekar på stora kunskapsluckor. Det finns många tusen arter av vilda bin i världen. Bara i Sverige finns det några hundra, och flera av dem pollinerar odla

https://www.biologi.lu.se/artikel/stora-kunskapsluckor-om-hur-gifter-paverkar-bin - 2025-10-29

I mer än 40 år har forskare tvistat om huruvida det var matvanor eller sociala interaktioner som ledde fram till människans och andra primaters stora hjärnor. Nu kan ett forskarlag i Lund visa att våra jättehjärnor är ett resultat av både kost och socialitet. En egenskap som skiljer människan från alla andra ryggradsdjur är vår stora hjärna. Det är inte bara människan som kan stoltsera med volumin

https://www.biologi.lu.se/artikel/matvanor-och-sociala-interaktioner-lade-grund-vara-stora-hjarnor - 2025-10-29

När vi människor är sjuka minskar vår aktivitet. Detta gäller också för vilda djur, men hittills har vi inte vetat hur länge den minskade aktiviteten håller i sig för djuren och vilka aktiviteter som påverkas. Ny forskning från Lunds universitet visar att fåglars aktivitet minskar i upp till tre veckor när de blir sjuka – något som faktiskt kan innebära skillnad mellan liv och död. Forskarna mätte

https://www.biologi.lu.se/artikel/sjukdomar-slar-hardare-mot-koltrastar-vad-som-tidigare-varit-kant - 2025-10-29

Biologiforskarna från Lund, Milda Pucetaite och Colin Olito, har tilldelats startanslag från Europeiska forskningsrådet, ERC. Forskningsprojekten ska leda till metodutveckling inom mikrobiologisk ekologi samt en kartläggning av könskromosomers utveckling. Milda Pucetaite, forskare i mikrobiologisk ekologi, premieras för projektet "Tracing single-cell scale chemical signaling between interacting so

https://www.biologi.lu.se/artikel/tva-biologer-far-mangmiljonanslag-fran-europeiska-forskningsradet-0 - 2025-10-29

Klimatförändringar gör att våren kommer tidigare. Men flyttfåglarna hänger inte med i svängarna och kommer för sent till födan när de ska häcka. Genom att få fåglarna att flyga lite längre norrut har forskare i Lund och i Nederländerna sett att fåglarna kan ge sina ungar en bättre start i livet. Den globala uppvärmningen ställer till det för våra fåglar. Varmare vårar betyder att fjärilslarver klä

https://www.biologi.lu.se/artikel/flyttfaglar-tar-langre-flygturer-att-ge-sina-ungar-en-battre-start-i-livet - 2025-10-29

Genom att använda mikrodesignade jordmodeller har forskare vid Lunds universitet undersökt hur pyttesmå partiklar av polystyren påverkar bakterier och svampar. Trots att denna nanoplast minskade både bakterie- och svamptillväxten lyckades svampen faktiskt ”städa upp” i sin omgivning och mildra plastens påverkan. – Plastavfall är ett enormt problem idag. Oavsett om det slängs nonchalant i naturen,

https://www.biologi.lu.se/artikel/dammsugareffekt-hos-svampar-kan-halla-nanoplastpartiklar-i-schack - 2025-10-29

Långflyttande fåglar som flyger flera dagar i sträck skiftar höjd under dygnet, ett beteende som hittills inte har gått att förklara. Men nu är forskare i Lund ett steg närmare gåtans lösning. Mycket tyder på att djuren stiger till extrema höjder dagtid för att kyla ner sig. Tidigare studier har visat att dubbelbeckasiner och trastsångare – två långflyttande fåglar som övervintrar söder om Sahara

https://www.biologi.lu.se/artikel/omvand-ikaroseffekt-kan-ligga-bakom-flyttfaglarnas-extrema-flyghojder - 2025-10-29

Strutshonornas förmåga att hålla huvudet kallt gör att de kan producera fler ägg under perioder med varmare temperaturer. Detta visar ny forskning från Lunds universitet. Strutsen är världens största fågelart och lever ett utsatt liv några av världens mest extrema miljöer med höga temperaturer. I ett halvöken område i Västra Kapprovinsen i Sydafrika studerade ett internationellt forskarlag strutse

https://www.biologi.lu.se/artikel/strutshonors-formaga-att-reglera-kroppstemperaturen-paverkar-agglaggningen - 2025-10-29

I över 20 år har ett forskarlag i Lund studerat den i Sverige vanligt förekommande större kustflicksländan. Honorna har tre ärftliga färgformer – varav en ger dem ett utseende som påminner om hannar, vilket skyddar dem från parningstrakasserier. I en ny studie kan forskarna slå fast att denna färgvariation uppstod genom genetiska förändringar för åtminstone fem miljoner år sedan i en specifik regi

https://www.biologi.lu.se/artikel/forskare-har-lost-flickslandans-fargmysterium - 2025-10-29

Nu kan du hjälpa forskare att hitta den försvunna kajan. Passa på att engagera familj och vänner i sökandet, lite som att spela Pokemon-go med livs levande fåglar. Forskare på biologiska institutionen försöker kartlägga kajornas rörelse under vintern. Därför har de sedan i våras utrustat flera kajungar med sändare. Sändaren skickar vanligtvis GPS-punkter varje dag via mobilnätverk, men tyvärr har

https://www.biologi.lu.se/artikel/hjalp-arne-hitta-kajan - 2025-10-29

En ny studie från Lund bekräftar att bekämpningsmedel som vanligen används inom jordbruket åsamkar betydande skador på humlor. Trots skärpt reglering av bekämpningsmedel visar data från ett hundratal platser i åtta europeiska länder att mer måste göras. Trots påståenden om världens mest rigorösa process för riskbedömning påverkar användningen av godkända bekämpningsmedel i europeiska jordbruksland

https://www.biologi.lu.se/artikel/vanliga-bekampningsmedel-skadar-fortfarande-bin - 2025-10-29

Courtney Stairs, biträdande universitetslektor vid biologiska institutionen har utsetts till Wallenberg Academy Fellow. Anslaget från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse ger finansiering i fem år. Grattis Courtney, hur känns det att få den här utmärkelsen?– Tack! Jag är hedrad över att få denna möjlighet. Jag kommer att kunna bygga en forskargrupp för att utforska nya gränser inom mikrobiologi.Va

https://www.biologi.lu.se/artikel/courtney-stairs-har-utsetts-till-wallenberg-academy-fellow - 2025-10-29

Nu finns det ett globalt initiativ för att studera att sprida kunskap om och koppla samman forskare som studerar insektsspridda parasitsjukdomar hos vilda djur. Olof Hellgren på biologiska institutionen i Lund har varit med och bildat och är utsedd till Sveriges kontaktperson i styrgruppen för det EU-drivna COST-actionnätverket, Wildlife Malaria Network. Hur kommer det sig att du och andra forskar

https://www.biologi.lu.se/artikel/nytt-natverk-forskare-som-studerar-insektsspridda-parasitsjukdomar - 2025-10-29

Under de senaste årtiondena har hundratals fågelarter blivit mindre. Forskarna har länge antagit att det allt varmare klimatet är anledningen till att djuren krymper. En ny studie från Lunds universitet visar att det förmodligen inte stämmer. Fläckskogstrasten, en nordamerikansk fågel som är släkt med vår koltrast, är en av flera hundra arter som under de senaste decennierna krympt i storlek. Efte

https://www.biologi.lu.se/artikel/faglar-krymper-men-osannolikt-att-ett-varmare-klimat-ar-boven-i-dramat - 2025-10-29

Nu är det fullt möjligt att testa kemikalier och smink utan att använda produkter som isolerats från djur. Forskare från Lund har tagit fram ett helt djurfritt preparat för cellodling, ett medium som kan användas för att odla mänskliga celler, bland annat för cancerforskning. Något de menar är ett hett eftertraktat genombrott, eftersom det är lösningen på ett etiskt dilemma, leder till högre veten

https://www.biologi.lu.se/artikel/hon-har-tagit-fram-ett-djurfritt-preparat-cellodling-och-ger-bort-receptet - 2025-10-29